till första sidan | video | mp3 | verk | turnéer, uruppföranden | biografi | text |
orkester och konserter | |||||||||
|
|
||||||||
|
Hör
vi ett jazzsolo på en standardlåt, hör vi också musikerns
egna variationer spelas över samma ackorföljd runt,
runt. Det är kanske så den äldre variationsformen
"double" kan upplevas, när denna följer på
en danssvitssats. I Guitar and Double följer en
double med som ett av flera gående variationslager. Över dessa rör sig
gitarrsolisten med ensemblen och att här tala om en slags polyform
kanske inte
bjuder upp till dans, men väl till
lyssn.
|
||||||||
|
Jon Ersson "Kiervel" var förste nybyggare i den sydlappländska byn Svanabyn i början av 1700-talet. Ett fritt hållet poem i sitt tonlandskap. |
soloverk | |||||||||
|
|
||||||||
|
Oui, för violin! består av sjuttio fragment utspridda på tio sidor med sju rader på varje. När sidorna i verket ställs upp samtidigt, kan valfritt antal delar spelas på det sätt violinisten sedan väljer, eventuellt huller om buller. Oui, för violin! skrevs för Joar Skorpen. |
||||||||
|
Sär komponerades för gitarr 1994. I
gitarrsolot Sär är varje klang uttonad till nästa
klang och åter nästa i ett slags repeterande av klangliga vilolägen.
Tolv
fugor för gitarr C-B är just tolv enkla fugor i sina tonarter
och tillkom sommaren 1997 under tolv dagar; En fuga komponerades ena
dagen, övades in på gitarr nästkommande dag, samtidigt som en ny fuga
skrevs – varje fuga i sin (diatoniska)
tonart med en uppbyggnad enligt känt mönster. Tillsammans med Sär utgör fugorna utgångspunkten för verken
Hop, som är en spretigare och fritt hållen
musik med varierade impulser från de förstnämnda. Orddelarna sär och
hop kan ses som ansatser till komponerandet; isärdragningar och
ihopsättningar i sina enklaste former. Hop C komponerades 2007 för klavikord och
samma år tillkom gitarrsolot Hop
Db, som tillägnas Magnus
Andersson. |
||||||||
I tonvariationer,
kvistar i pappersarken, basflöjt träd |
I tonvariationer, kvistar i pappersarken, träd för basflöjt är kanske som ett grenverk. Spretande i tonvariationer, då. |
ensembleverk | |||||||||
|
Verktitlarna kan ibland
säga något
om styckets karaktär. En utsaga följde med Sentence:
Om orden (likt toner) ”tänjs ut” i en sats, tappar denna sitt innehåll
och nya
sammanhang uppstår. När orden förgrenar sig ut i bokstäverna, tar
poesin och
bilderna av bokstavsformationerna (konsten) vid och läsaren blir
istället
betraktare – en poetisk möjlighet. Sentence skrevs
för klarinett, marimba och cello. Sentence
Two för flöjt, cello och
gitarr
|
||||||||
|
Precis som i menuetten
befinner sig triodelen i A symmetrio – en sommartrio
någonstans i
mitten, här mellan två satser. Trion har sju
fragment – tre spelalternativ av varje – vilka trombonen och slagverket
formar i fri ordningsföljd. Därefter återkommer fragmenten i en
utkomponerad
variationsdel. Och sedan tänker jag på sommaren. |
||||||||
|
Utgångspunkten för
komponerandet av Josquin and “The Prez”
finns i Josquin Desprez' musik och i
Lester Young’s musik (”The Prez” var smeknamnet L.Y. fick av Billie
Holiday).
Gemensamt för renässanstonsättandet och jazzmusiken i dessa fall är det
lyriska
tonspråket, vilande mot en tydlig harmonik, kanske med en svängig
övervikt för
jazzen. Tonmaterialet – fritt utlyssnat från deras musik
– utvecklar sig sedan ut i detta verk för
blockflöjtstrio. Titeln kommer av ett tänkt möte dessa
musikpersonligheter
emellan, när de sträcker sig fram över århundradena för att presentera
sig för
varandra: - Josquin! säger
Josquin Desprez |
||||||||
Parts -
theme
Parts -
variations
två pianon
|
Parts – theme och Parts – variations tillkom 2004 och utgår ifrån variationsformen Tema och variationer. Temat i Parts – theme är i sig varierat och bygger i de små och i de vidare formaten upp stycket i sin helhet. Ett sätt att beskriva ett temas möjligheter är jämförelsen med bebopfrasen. Dess accentueringar, vilka har med svänget att göra, upplevs olika beroende på vilket tempo frasen spelas i. En snabb melodi ger ibland några få toner karaktär, medan en melodi i ett långsamt tempo kanske gör att vi upplever varje ton vara bärande. I Parts-theme framträder det varierade temat, med en till tio toner, kanske som en följd av hur betoningarna ger temat olika spelevinklar. Temat har också andra funktioner än som en melodi och framträder i klangsammanhang eller som enskilda toner, jämte t ex sidoteman. I Parts – variations med sina tolv variationer , varieras temat och även Parts – theme som helhet betraktat, eftersom temat alltså har denna mångtydiga funktion. På det sätt som musiken i Parts-theme formas, ibland med kontrasterande sammanhang, är variationerna kontrasterande i Parts – variations. Parts – theme och Parts – variations —Rikskonserters beställningsverk–, skrevs för Mats Persson och Kristine Scholz.
|
||||||||
Oktogon
stråoktett
|
Bland
sommar-Visbys ruiner finns
det de som är mer framträdande i grönskan. En av de mindre
kyrkoruinerna, Helge
Ands kyrka, kanske passeras obemärkt. Jag gick in i denna en sommar och
såg
gräset omfamna väggarna, insekter och kryp rörde
sig fritt ut och ut (in). Kyrkans åttasidiga långhus – det är
påfallande runt- blev plötsligt rum för musik. Upp genom taket skulle
musiken
klinga, ut. Det åttasidiga rummet bestämde antalet musiker (stråkar)
och jag
tänkte mig lyssnaren stående utanför
när musiken börjar klinga fram. |
||||||||
|
För sopran och
kontrabas skrevs verket Tio Ordfamningar, som bygger
på
diktsviten Ordfamningar. Duo Ego valde tre ordfamningar som
|
||||||||
|
Något år före tillkomsten av körverket Knyter till ett, skrevs dikten Knyter till ett, som här framförs omkomponerad för kvintett. |
||||||||
|
På så sätt har trion Tre Va’ noterats att cesurer och fermater tar
taktstreckens plats. I
samband med uruppförandet av Tre Va’
(1997) skrevs: ”Det finns väl bara tre
betydelser av Tre Va’, därför
namnet Tre Va’? Tre Va’ är skrivet för tre musiker, men har fem
instrumentalister, klarinett/basklarinett, klockspel/pukor och gitarr.
Stycket
är indelat i tre, men delarna går i varandra. Musiken kan vara
trevande,
stilla, men i fragment också intensivt framåtsträvande.”
Tre Và II
för flöjt, marimba och orgel
tillkom också detta år.
|
||||||||
|
I
Kvartett nr. 2 flödar musiken fram i skikt,
vilka fortgår
bredvid varandra utan t. ex. satsindelningar med undantag för några
tempoväxlingar.
Kvartett nr. 2 är verkets tredje titel och ersätter den lyriska
titeln Som och utav bara den
stillheten. I
Som och utav bara den stillheten finns uttrycket
”utav bara den” (verkets första titel),
betecknande något intensivt, kanske med snabbt tempo.
Här byts funktionen och
uttrycket befinner sig i lugnt tillstånd. |
||||||||
Tillståndsattribut
mezzosopran,flöjt,
slagverk, violin och cello
|
I Tillståndsattribut
är tio dikter placerade på en sida. I tonsättningen är de spridda bland
toner.
|
||||||||
Postulat
Om violin
och marimba
|
Följande kan antagas:
Om Postulat Om är ett postulat, så… Musiken kan dock inte ställa frågor eller ge svar, men den bevisar sig själv. Musiken blir ett postulat, om… |
||||||||
Innan
hav flöjt,
slagverk och cello
|
Trion Innan
hav
följs av dikten: Detta är dämningen / här är många ord / luckorna öppnas. I tanken är kanske
också vattenytskavalpet,
regndroppsstrilandet och porlandet som toner,
alldeles innan hav. |
||||||||
|
Det vackra begreppet
koincidens i titlarna - Kvartett – Koincidens m.fl.- är
hämtade ifrån den senmedeltida filosofen
Cusanus uttryck ”coincidentia oppositorum” -
motsatsernas enhet (alla
motsatser faller samman i Gud och upphävs därmed).
En betoning av sammanföranden är utgångspunkten för dessa verk, här: blåsinstrument - stråkinstrument, skeende – skeende. |
kör
blandad kör a cappella
Natt- och dagsedlar skrevs och tonsattes tredje
februari – tredje mars. En dikt
skrevs ena dagen och tonsattes nästa.
Fåordigheter gärna sammanhållna kring få
tankar; från det
enda ordets klang till flera ordlager. Tonmaterialet,
som också fördes vidare till nästa dag,
omarbetades inför varje tonsättning och omväxlades efter
dikterna: från
det enstämmiga till tal till det mångstämmiga.
ur...Te Deum
I ur…Te Deum ställs dikten Utanförstående bredvid ett
avsnitt ur
växelsången Te Deum. Ordet utanförstående ligger till grund för hela
dikten
Utanförstående, som med ett knappt och närmast materiellt språk möter
det
vackra och livfullt berättade i Te Deum: Bilden av Jesus, som Guds son,
som
människa; förgänglig, evig…
Stävfamningar
Manskör
Körfamningar
nr. 1
12-stämmig
kör a cappella
Körfamningar
nr. 2
12-stämmig
kör a cappella
Körfamningar
nr. 3
12-stämmig
kör a cappella